ljusning

Så var sonen frisk igen. I sex dagar har han varit sjuk, sjuk, sjuk, sjuk. Sen, som att vända på en femöring är han helt frisk. Springer runt och skriker glatt och upphetsat som friska barn gör. Och helt plötsligt ser man själv ljuset igen. Jag och min fru ser varandra igen och man glömmer all den oro man haft som en hård knöl i magen en vecka. Så nu ska jag spela dataspel. Inte Zooo till GBA en gång till, utan nu får det bli nåt på min ps2:a. Måste nog avsluta GoldenEye-Rogue Agent trots att det bitvis är ett riktigt dåligt spel. Men jag är halvvägs in på sista banan och har gett mig fan på att klara av de spel jag har börjat på en gång. Ungefär som att jag faktiskt försöker läsa ut de böcker jag har, (fast jag sällan gör det)